Ungas delaktighet i demokratin främjas i Lund och Francistown

Att stärka och främja ungas delaktighet i demokratin är ett av målen i Lunds program för social hållbarhet. Samma målsättning gäller även i det kommunala partnerskapet mellan Lunds kommun och kommunen Francistown i Botswana. Genom projektet vill parterna skapa forum där ungdomar och politiker kan träffas och diskutera angelägna frågor. På det viset vill de bidra till att skapa social hållbarhet i sin respektive kommunala organisation samt på medborgarnivå.

Båda kommunerna ingår i ICLD:s nätverk för mänskliga rättigheter. Sista veckan i september genomfördes en nätverksträff i Lund där alla partnerskap som ingår i nätverket deltog. Under veckan fick vi möjlighet att träffa såväl Lunds ungdomar som lokalpolitiker för att prata om vikten av att inkludera unga i beslutsfattande, om svenskt utvecklingssamarbete och en hel del annat. I denna artikel vill vi presentera dessa samtal.

”Det blev som en uppenbarelse: Jag gör ganska mycket ändå!”

Elina Kalpakidis, 18, och Leontine Fransson, 18, var bland de 17 elever som deltog i ett möte med nätverksrepresentanter från Sydafrika, Botswana, Zambia och Sverige. Samtliga elever går kursen ”Internationella relationer” på gymnasieskolan Spyken i Lund. De menar att ingångar till att engagera sig politiskt finns i Lund och att det blivit extra tydligt för dem nu när de fått samtala med de internationella gästerna:

– De var intresserade av klimatförändringarna och hur vi, unga, kan göra någonting åt det. Vi pratade om second hand, om att vi cyklar överallt i Lund, men också om att vi sorterar våra sopor. När man får berätta om sin egen stad, då tänker man till på ett helt annat sätt hur man har det. Det blir som en uppenbarelse: ”Aha! Jag gör kanske ganska mycket ändå!” säger Elina.

Ett konkret exempel som eleverna tar upp när vi pratar om olika effektiva insatser för att fler unga ska engagera sig i kommunpolitiken är att före valet bjöd de in riksdagskandidater och ungdomsförbund till att debattera mot varandra framför gymnasieelever från alla tre årskurserna. Elinas och Leontines klass tog på sig rollen som moderatorer och under förberedelserna undersökte de vilka ämnen som var mest viktiga för skolans elever.

– Det var brott och säkerhet, klimatfrågor… Många frågor handlade om Försvarsmakten, men också lite om migration, samt välfärden. Mer specifikt, hur skulle man kunna engagera fler unga i sjukvården.

Tilltro till samhället är viktigt

En av de frågor som diskuterats mycket under mötet mellan Lunds unga och deltagarna i nätverket handlade om vilken roll Ungdomsombud och ungdomsförbund spelar, samt hur de når ut till Lunds unga och får in dem i sin verksamhet. Ungdomsombuden Ida Malmer, 20, och Emma Lewin, 26, jobbar med tre olika forum: Ungdomstinget, som erbjuder olika föreläsningar, workshops och liknande evenemang och är till för alla mellan 12 och 25, Inflytandecaféet, ett forum för elever med erfarenhet av att ha gått i särskola, samt en Elevrådsdag, som är för elevrådsaktiva.

Ida Malmer säger att den stora utmaningen i rollen som Ungdomsombud är att nå ut till alla unga, och en av grupper vars deltagande varit lågt är just ungdomar som gått särskola:

– Man gick ut och frågade elever och lärare i Särskolan: ”Hur vill ni påverka och i vilka frågor?” Och då kom de fram till att de ville ha ett eget inflytandecafé. Det är alltid en utmaning att nå unga och få dem dyka upp på Ungdomstinget. Det viktiga är att unga får en tilltro till samhället. Får du inte en tilltro till att samhället lyssnar på dig och du kan påverka din egen tillvaro och samhället runt omkring dig, så förlorar du tilltro till hela samhällsstrukturen, säger Ida Malmer.

Kollegan Emma Lewin lägger till att man ibland måste påminna sig om att vi lever i en demokrati där alla har rättigheter oavsett ålder:

– Och en av dem är att du ska få säga till och tycka till, säger Emma. De beslut som fattas på lokal nivå kommer oftast att påverka de unga många år framåt i tiden. Då borde de ha rätt att få säga till om det, för att de kommer att få leva med konsekvenserna.

Internationellt samarbete gynnar Lund

Det är viktigt att poängtera här att det råder konsensus mellan de ungdomar vi träffar och Lunds kommunpolitiker från både majoriteten och oppositionen i frågan om Lunds internationella engagemang och deras val att ha ett demokratifrämjande projekt med en kommun i Botswana. Kommunalrådet Philip Sandberg (L) understryker projektets ömsesidiga nytta för parterna och menar att Lund, som är bland de bästa i världen på sådana frågor som klimat och mänskliga rättigheter, kan både dela med sig av sina erfarenheter till andra och har alltid mer att lära sig av andra.  

– Vi ser det som naturligt att en kommun som Lund inte bara kan blicka inåt och fokusera på den kommunala verksamheten i vardagen, även om den är såklart det viktigaste. Vi måste också arbeta på den andra sidan kommungränsen med partners både regionalt och internationellt.

Anders Almgren (S) som är oppositionsråd i Lund håller med om detta. Enligt politikern, finns det ett stort engagemang för internationella frågor, partnerskap och solidaritetshandlingar som ligger i Lund, och att detta är något som efterfrågas av befolkningen. Även han lyfter fram vikten av ömsesidighet i partnerskapet med Botswana:

– På samma sätt som vi är en stad där man kan mycket och präglas av kunskap, så är vi också en plats som är öppen för att lära sig och få nya intryck.

Och på vår fråga om vad politikerna vill få ut av det här samarbetet, svarar Philip Sandberg att hans förhoppning är att projektet ska involvera unga i Lund och Francistown och att de får drömma stort.  

– Jag hoppas att ur det uppstår nya idéer, nya möjligheter, nya tankar. Och jag tror att det är avgörande för att man också ska värna demokratin i längden och att den ska utvecklas – att våra ungar också ser hur mycket den här friheten som vi har uppnått idag betyder och att vi inte tar den för givet.

Lunds Ungdomsombud Ida Malmer hoppas, i sin tur, på att flera av Lunds ungdomar väljer att engagera sig i projektet och inspireras av andra:

– Ibland kan jag uppleva att vi i Sverige är rätt självgoda i att vi är demokratiska, jämställda och bäst när det kommer till att bekämpa klimatförändringar. Självklart ska man vara nöjd över de saker man gör bra, men jag kan också se en fara i att nöjdheten gör att vi kommer efter i utvecklingen. Och då tror jag att vi har väldigt mycket att lära oss från andra. Vill vi fortsätta vara bäst så måste vi accelerera upp lite.