Falun och Tsumeb i gemensamt KP-projekt för stadsplanering

Falun har tillsammans med 21 andra kommuner fått medel för att utveckla och stärka lokal demokrati genom utvecklingssamarbeten.
Det övergripande målet för ICLD-projekten är att utveckla lokal demokrati och att minska fattigdom. Hälso- och sjukvård och lokal styrning följt av kultur, utbildning samt miljö och klimat är de vanligaste områdena för samarbete.

Falun har samverkat med Tsumeb sedan 2008 då dåvarande borgmästaren i Tsumeb, inspirerad av den svenska kommunens lyckade partnerskap med Kimberley i Sydafrika, sökte kontakt.
Allt började med barnen.
– Det fanns då en etablerad samverkan mellan gymnasieskolan i Falun och en skola i Tsumeb som fungerat väldigt bra sedan 2000. Den samverkan finns delvis kvar fortfarande genom årliga FN rollspel där Tsumeb deltar, säger Linda Varga.
Nu har Falun och Tsumeb fått medel för att genomföra en studie som ska ligga till grund för samarbete om Stadsplanering.

Är stadsutveckling en demokratifråga?
– Ja, att skapa delaktighet med kommuninvånarna om hur en stad eller kommun ska utvecklas såväl fysiskt som socialt är i allra högsta grad en demokratifråga. Det handlar också om att ta hänsyn till och beakta olika medborgares behov. Vem bygger vi staden för? Hur tillgodoser vi barnens behov? Trygghet, tillgänglighet och nya sätt till medborgardialog är viktigt för att skapa förtroende hos allmänheten för kommunen.

– Både Falun och Tsumeb växer fort, Tsumeb både formellt och informellt vilket man måste förhålla sig till.
Förstudien är ännu inte påbörjad så något resultat finns inte att ta ställning till, men Linda Varga tar ett pågående projekt – ”Participation and Voice” – som exempel på orternas många likheter:

– Under den förstudien var det väldigt tydligt att vi har samma problem, men olika styrkor. Till exempel utmaningar med ungdomars utanförskap och främlingsfientlighet. Det som gör arbetet spännande och unikt, säger Varga, är att man har olika styrkor i kommunernas strukturer.
– I Falun och Sverige har vi ett gediget arbete och skyddsnät för unga. Ungdomsslussen, praktikplatser, lärlingsplatser, komvux är exempel på strukturer för att minska utanförskapet. Arbetsförmedling, en utvecklad socialtjänst och andra strukturer finns inte i Tsumeb. Trots det finns ett glödande engagemang, en drivkraft och vilja hos ungdomarna som vi absolut kan lära av och skulle behöva anamma.

Centralt i projektet är olika sätt öka deltagandet i lokala beslutsprocesser, men också att hitta former för ökat inflytande över viktiga sakfrågor.
– Det finns inga snabba lösningar, jag har haft det här uppdraget i 4.5 år och lär mig fortfarande massor varje gång jag är där och varje gång de kommer hit. Det kommer krävas många aktörer som drar åt samma håll för att vi ska lyckas.

Det pågår en decentraliseringsprocess i Namibia, en process som tar tid och behöver vara lokalanpassad. Processen har i Tsumeb delvis flyttat in i sociala nätverk där det lokala styret allt mer kommunicerar med ungdomarna genom applikationen ”WhatsApp”.
– De har helt hoppat över steget med stationära datorer och använder sig av sina smarta telefoner. Där har vi en del att lära i dialogen med ungdomar, säger Varga.
Ungdomarna i Falun och Tsumeb jobbar just nu med att få upp gemensamma kanaler på sociala medier. Hashtagen #Copperheartsandminds är tänkt att kunna användas för att dela varandras vardag och utmaningar.
– Ett bra sätt att engagera, inspirera och utveckla varandra, säger Varga.

Hur går det praktiska arbetet till när ni umgås med Tsumeb?
– Jag åker dit en gång per år som koordinator och projektledare för styrgruppen. Gruppen i Tsumeb kommer hit en gång varje år, senast var de här i mars. De pengar vi får från ICLD finansierar främst resorna. De olika projekten lägger själva upp planeringen för sina resor men oftast handlar det om att projektgrupperna består av fyra-fem personer som reser till varandra en eller ett par gånger per år.

Demokrati och stadsplanering är ett angeläget ämne i Falun och Tsumeb. De båda orterna har ett intressant fall för varför kopplingar mellan demokrati och stadsplanering bör undersökas och vidareutvecklas i ett kommande projekt.

Vilka förväntningar har du på studien och därefter projektarbetet?
– Jag hoppas förstudien kan mejsla fram gemensamma utmaningar vi kan jobba vidare med. Att vi kan identifiera relevanta problem hos respektive kommun där vi kan inspireras av varandras styrkor. Staden som vi lever i är viktig för människor.