Forskare och praktiker når resultat i Action Research
Två forskarteam samlades tidigare i vår i Kisumu, Kenya, för konferensen ”Recycling Networks and Waste Governance”. Den av ICLD finansierade studien undersöker hur gräsrotsmobilisering kan spela roll för att förbättra kommunala tjänster. I Kisumu ligger fokus på återvinning och avfallshantering.
Det ena teamet, med säte i Vancouver, Kanada bedriver sin forskning i Nicaragua, Chile, Argentina och Brasilien.
Det andra forskarteamet, som genomför sin studie i Kisumu, leds av docent María José Zapata Campos, sociolog på Göteborgs universitet, Senior Lecturer Michael O. Oloko, Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology, professor Jaan-Henrik Kain, arkitekt och stadsplanerare verksam på Chalmers tekniska högskola, samt Patrik Zapata, professor i offentlig förvaltning på Göteborgs universitet.
Tar fram verktyg som stödjer invånarnas delaktighet
ICLD:s Ana Maria Vargas, forskningsledare Kunskapscentrum och Erik Nilsson, har på plats följt projektet under två veckor. Med på konferensen var personer från de lokala kommuner som deltar i forskningsstudien och genomför workshops och participatory video training med lokala organisationer. Forskarna följer dem genom hela processen, en metod som kallas Action Research.
– Man försöker ge invånarna verktyg för att stärka deras möjligheter att påverka hur avfallsfrågor hanteras på kommunal nivå i deras länder, säger Erik Nilsson.
Forskarna visade sina resultat under workshops, deltagarna presenterade hur de arbetar med avfallshantering i sin kommun. Därefter diskuterades de gemensamma utmaningar och möjligheter kommunerna har.
Två olika forskarteam på plats i Kisumu, Kenya, tillsammans med ICLD och i samarbete med lokala organisationer och kommunen.
Samspel mellan forskare, civilsamhälle och lokala myndigheter antyder lovande resultat från forskningsprojektet. Under ett pass diskuterades innovativa lösningar som kan hjälpa personer som arbetar med sophantering i sin vardag och ansvar från kommunerna.
– En gemensam nämnare visade sig vara en mobilapplikation man ovetande om varandra utvecklat i både Mombasa och Sao Paolo. De var ganska lika, men hade också olikheter. Man utbytte tankar och idéer om hur de kunde utveckla sina appar. Det upplevdes som väldigt givande, säger Erik Nilsson.
Participatory Video som metod
De kanadensiska forskarna genomförde även en workshop i en metod som heter Participatory Video. Man utbildade lokalinvånarna i hur man gör videoinspelade intervjuer som visar lokala problem i sophanteringen. Berättelser man hoppas kan påverka de kommunala beslutsfattarna.
– Tanken är att filmerna kan spridas till politiker i deras kommun, och i ännu vidare sammanhang. Kanske kan de bilda opinion kring sakfrågorna och göra att fler får upp ögonen för gräsrotsmobiliseringens möjligheter, säger Erik Nilsson.
Filmerna visar även bra exempel på socialt entreprenörskap som skapar innovativa lösningar av soporna.
Action Research, en forskningsmetod där man arbetar nära praktiker, är intressant i projektet. Forskarna hjälper lokala aktörer och bidrar med ett vetenskapligt perspektiv på frågorna, i detta fall sophantering och återvinning, och forskarna lär sig i sin tur från problem som praktiker möter i sin vardag och bidrar med nya perspektiv till forskningsvärlden. Det är mycket givande för båda parter.
– Under konferensen presenterade forskare och ledare för civilsamhället sina resultat tillsammans med projektet. Det var svårt att veta vem som var en forskare och vem som var från det civila samhället eftersom båda var extremt kunniga om avfallshantering, säger Ana Maria Vargas, forskningsledare på ICLD.
Är det någon del av befolkningen i Kisumu som är särskilt engagerad i just avfallsfrågor?
– Det finns ett stort engagemang bland unga människor, och bland kvinnor som är de mest utsatta och drabbas hårt när till exempel vattnet blir obrukbart i de här informella bosättningarna. Projektet kan bidra till att stärka kvinnors egenmakt och öka deras möjlighet att lyfta sig själva ur fattigdom. Många kvinnor tar på ett kreativt sätt hand om olika delar av sopbergen och tillverkar smycken, skor och andra produkter.
– De kan sälja sina saker och tjäna lite pengar och på så sätt förbättra sin egen situation.
Vad gör ICLD nu?
– Projektet avslutas i slutet av 2018. Vi ser positivt på den här metoden och har diskuterat om vi ska finansiera liknande forskningsprojekt i framtiden, säger Erik Nilsson
– ICLD kommer att stödja ytterligare en workshop för kapacitetsbyggande för de som jobbar i den informella sektorn om hur de kan vara inkluderad i staden, avslutar Ana Maria Vargas.