Almedalen: Basala behov innan demokratiskt arbete
Europa upplevde under 2015 en av de senaste årens största migrationsströmmar där över en miljon människor flydde krig och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Städerna där flyktingar bosatte sig ställdes inför utmaningar, men också möjligheter att skapa en inkluderande miljö för alla.
Vad ser du som de största utmaningarna för en ung migrant för att ta del av en demokratisk process?
– De basala behoven måste först vara tillgodosedda innan man ens kan fundera på hur jag ska rösta i nästa val eller hur ska jag påverka ett demokratiskt arbete, säger Susanne Hedlund.
Hon nämner språk och bakgrund som viktiga faktorer:
– För att ha möjlighet att kunna påverka och exempelvis kunna tillgodogöra sig information för hur man påverkar, är språket en viktig del. Om man dessutom kommer från ett land som inte uppmuntrar sina medborgare att påverka på demokratisk väg, kan det vara svårt att veta vilka vägar som finns för att kunna vara med och påverka.
Susanne Hedlund är flyktingsamordnare i Botkyrka Kommun och en av paneldeltagarna i ICLD:s Almedalseminarium.
Botkyrka Kommun har även bjudit in elever från programmet Svenska för invandrare (SFI) för att skapa en dialog runt demokratiska processer i Sverige.
– Demokratiutvecklaren i kommunen har vid några tillfällen bjudit in studenterna tillsammans med representanter från de olika politiska partierna i kommunen för att i dialog tala om möjligheter att påverka, rättigheter och skyldigheter.
Sverige är i stor utsträckning ett individsamhälle där man går till staten, kommunen eller någon annan myndighet för att få hjälp.
I en del av de länder var många av de flyktingar som kommer till Sverige kommer ifrån är det familj, släkt och vänner som har den rollen.
– Det kan medföra att tilltron till myndigheter och stat inte är lika stark.
Utbildning, boende och arbete, vilken roll har de faktorerna i ett inkluderande arbete?
– Jättestor roll tror jag. Har jag ingenstans att bo blir det rent praktiskt svårt att söka jobb eftersom jag inte har en adress. Att fokusera på utbildning är också svårt om jag inte vet var jag ska bo i natt. Boendet kommer först, men även utbildning och arbete är viktigt innan man ens kan lyfta blicken och ta tag i de andra delarna.
Oberoende och självständighet anses vara viktig för individens möjlighet att ta del av en demokratisk process.
– Det är ett sätt att se på det. Vi biter oss själva i svansen om vi ser flyktingar som blanka papper som vi måste fylla. Det är vanliga människor som har haft ett liv innan de kom hit.
Hellre ett större mått av ömsesidigt lärande, tycker Susanne:
– Det finns inget som säger att vårt sätt är det rätta, jag tror vi bör lyfta frågan till att få till ett ömsesidigt lärande. Det är resursstarka människor som kommer hit, varför inte koppla samman ensamkommande unga killar med pensionärer som behöver hjälp att lära sig internet, till exempel.
En inkluderande stad – hur ser den arenan ut? Kan civilsamhället vända sig till idrottsrörelsen?
– När den stora flyktingströmmen kom till Botkyrka 2015 gjorde Kultur- och fritidsförvaltningen det möjligt för idrottsföreningar att söka pengar om de hade en insats särskilt riktad mot flyktingungdomar. Det var dans, boxning, teater, fotboll…lite allt möjligt, och det var gratis.
Är idrott en bra arena för inkluderande mångfaldsarbete tycker du?
– Ja, man behövde inte prata svenska för att ta del av de här aktiviteterna. Alla förstår hur man spelar fotboll eller hur man dansar.