Hur kan institutionellt samarbete bidra till bättre och mer jämlik cancervård? Inom det ICLD-finansierade partnerskapet mellan Region Östergötland och Uasin Gishu County, Kenya har utbildning, lokalt anpassade metoder och medborgardialog bidragit till konkreta förbättringar inom screening och tidig upptäckt av cancer.
Om samarbetet
Partnerskapet mellan Region Östergötland och den kenyanska regionen Uasin Gishu som startade 2021, har haft som mål att stärka kapaciteten inom cancerrelaterad hälso- och sjukvård genom institutionellt samarbete och ömsesidigt lärande. Syftet har varit att minska ojämlik vård genom att stärka institutionell kapacitet, identifiera brister i vårdsystemen och utveckla gemensamma lösningar som kan anpassas och tillämpas i båda organisationerna.
Arbetet har omfattat kompetensutveckling för vårdpersonal, utveckling av policy och riktlinjer samt stärkta former för dialog mellan vården och invånarna. Community Report Card (CRC) har också använts för att fånga invånarnas behov och skapa ett mer datadrivet och behovsstyrt arbetssätt.
Resultat och effekter
Projektet har lett till tydliga förbättringar på flera nivåer – från individ och organisation till samhälle.
Inom vården har kompetensen stärkts, särskilt när det gäller tidig diagnostik av livmoderhalscancer. Olika utbildningar har gett vårdgivare bättre verktyg för att identifiera förstadier till cancer, vilket har bidragit till att fler kvinnor kan diagnostiseras i tid och få behandling innan sjukdomen förvärras.
Arbetet med kommunikation och prevention har samtidigt utvecklats. Genom nya och mer målgruppsanpassade kommunikationsstrategier har sjukvården i större utsträckning nått ut med information om cancerprevention och screening. Informationsinsatser har genomförts via bland annat sociala medier, affischer och informationsverktyget 1127Cancer, vilket har ökat medvetenheten om vikten av tidig upptäckt.
På organisationsnivå har projektet bidragit till en mer sammanhållen och långsiktig styrning av cancervården i Uasin Gishu County. Nya riktlinjer för tidig upptäckt och hantering av livmoderhals- och bröstcancer har utvecklats och implementerats, och beslutsfattare har stärkts i evidensbaserad policyutveckling. Detta har lett till mer strategisk resursanvändning och bättre samordning mellan olika vårdnivåer.
Särskilt fokus har lagts på jämlikhet i tillgång till vård. Genom riktade insatser har minoriteter och socioekonomiskt utsatta grupper nåtts i större utsträckning än tidigare. HPV-vaccination har utökats i områden med låg täckning, mobila vårdteam har skickats till landsbygdsområden och informationsinsatser har anpassats språkligt och kulturellt. Sammantaget har detta lett till att fler kvinnor deltar i screeningprogram och att förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet har stärkts.
Resultat i korthet:
- Förbättrad tidig diagnostik av livmoderhalscancer
- Stärkt kompetens hos vårdpersonal
- Mer strukturerad och evidensbaserad policy för cancervård
- Ökad tillgång till screening och vaccination för utsatta grupper
- Förbättrad dialog mellan vård och medborgare
Lärdomar och nästa steg
Projektet har visat att institutionellt samarbete skapar varaktig förändring när det bygger på lokala behov och gemensamt lärande. En central lärdom är att metoder och arbetssätt måste anpassas till den lokala kontexten för att få genomslag i praktiken. Flexibilitet och ett iterativt arbetssätt har varit avgörande för att hantera resursbegränsningar och skillnader mellan hälso- och sjukvårdssystem.
Efter projektavslut i början av 2025 fortsätter nu samarbetet i ett uppföljande projekt som pågår till september 2026, med fokus på långsiktig hållbarhet och ytterligare stärkt jämlik tillgång till cancervård.