Hur kan svenska kommuner stärka sin krisberedskap? Lärdomar från Ukrainas hromadas

Hur kan lokaldemokrati bidra till bättre krishantering? I en ny forskningsstudie har ICLD, tillsammans med Kyiv School of Economics, undersökt hur ukrainska kommuner har arbetat för att skydda sina samhällen och upprätthålla lokal demokrati under kriget. Studien visar att decentraliserat ledarskap, delaktighet och samverkan är avgörande för att bygga motståndskraftiga samhällen – lärdomar som är högst relevanta även för svenska kommuner.

I ljuset av Rysslands fullskaliga invasion har Ukraina visat att decentraliserad styrning och lokaldemokrati kan utgöra en kraftfull grund för samhällens resiliens under kris. Ukrainas hromadas – kommuner – har spelat en avgörande roll i att hantera enorma utmaningar som massflykt, förstörd infrastruktur och kontinuerliga säkerhetshot. För svenska kommuner erbjuder de ukrainska erfarenheterna insikter i hur lokaldemokrati och krishantering kan kombineras för att bygga robustare samhällen. Genom att stärka decentraliserat beslutsfattande, investera i lokaldemokrati och prioritera inkluderande krisberedskap kan vi stå bättre rustade inför morgondagens utmaningar.

Här är åtta lärdomar vi dragit ur forskningen som svenska kommuner kan använda för att stärka sin egen krisberedskap.

1. Decentraliserad styrning möjliggör snabbare beslut och lokala lösningar
   Ukrainas decentralisering före kriget skapade starkare lokala myndigheter som kunde fatta egna beslut under krisen. De hanterade omedelbara behov som mat och skydd för internflyktingar och säkerställde fortsatt drift av infrastruktur som el, vatten och värme. För svenska kommuner innebär detta att lokala beslutsstrukturer bör stärkas för att möjliggöra snabbare och mer kontextspecifika insatser vid kris.
   Vad kan kommunen göra?
   • Säkerställ att krisbudgetar kan fördelas flexibelt på kommunnivå.
   • Utbilda kommunpersonal i att fatta snabba beslut och improvisera i akuta situationer.
     
     
2. Lokaldemokrati som krisverktyg stärker legitimiteten
   Ukrainska kommuner har visat att öppenhet och medborgardialog inte bara är ”bra att ha” utan centrala för effektiv krishantering. Genom att involvera invånare, företag och civilsamhället i beslut och problemlösning kunde de mobilisera resurser och skapa förtroende.
   Vad kan kommunen göra?
   • Skapa enkla forum för medborgardialog, som online-plattformar eller lokala möten, där invånare kan bidra med förslag.
   • Använd sociala medier för att kommunicera öppet och transparent under kriser.
     
     
3. Samarbete med civilsamhället och företag är avgörande
   I Ukraina har företag bidragit med resurser och logistik medan organisationer som frivilligcentra samordnat hjälparbetet. Detta samarbete har varit avgörande för att nå utsatta grupper som internflyktingar och äldre.
   Vad kan kommunen göra?
   • Kartlägg vilka lokala företag och organisationer som kan bidra med resurser vid en kris, exempelvis generatorer, livsmedel eller transporter.
   • Upprätta krissamarbetsavtal med viktiga aktörer i förväg.
     
     
4. Fysiska och digitala mötesplatser stärker samverkan
   I Ukraina har lokala center och digitala plattformar använts som samlingspunkter för invånare och aktörer. Till exempel har flyktingcenter inte bara erbjudit skydd utan också fungerat som platser för gemenskap och informationsutbyte.
   Vad kan kommunen göra?
   • Skapa lokala ”trygghetshubbar” som är utrustade med el, värme och internet för att fungera som bas för både medborgare och räddningstjänst under kris.
   • Bygg digitala verktyg, som enkla appar eller chattkanaler, för att snabbt dela information och samordna hjälpinsatser.
     
     
5. Regelbunden uppdatering av krisplaner är nyckeln till framgång
   Många ukrainska kommuner har kontinuerligt reviderat sina krisplaner baserat på erfarenheter från tidigare kriser. Genom att inkludera olika intressenter i planeringen kunde de fånga upp viktiga perspektiv och förbereda sig för nya hot.
   Vad kan kommunen göra?
   • Organisera årliga övningar där invånare och företag får praktisera krisplaner tillsammans med kommunpersonal.
   • Involvera invånare och företag i att granska och förbättra kommunens beredskapsplaner.
     
     
6. Flexibel kommunikation för olika målgrupper
   Ukrainska kommuner har använt allt från sociala medier och appar såsom Viber och Telegram till sirener och direktkontakt för att nå ut till invånare under kriget. Mångsidiga kommunikationskanaler har varit avgörande för att säkerställa att även sårbara grupper nås.
   Vad kan kommunen göra?
   • Kombinera digitala plattformar och chattappar med traditionella metoder som tryckt information och högtalare för att nå alla målgrupper.
   • Kartlägg vilka grupper som kan ha svårt att ta del av information, exempelvis äldre eller personer utan tillgång till internet.
     
     
7. Inkludering av utsatta grupper stärker samhällsresiliensen
   I Ukraina prioriterades att integrera internflyktingar i lokalsamhället genom jobbskapande och deltagande i lokala aktiviteter. Detta bidrog inte bara till deras välbefinnande utan också till kommunens långsiktiga återhämtning.
   Vad kan kommunen göra?
   • Läs om ukrainska initiativ för internflyktingar i vår toolbox om IDP-integration.
   • Arbeta med lokala föreningar och företag för att skapa sysselsättningsmöjligheter för nyanlända.
   • Involvera utsatta grupper, som äldre och flyktingar, i planering och genomförande av krisinsatser.
     
     
8. Förberedelse för digitala hot är lika viktigt som fysiska
   Cyberattacker har varit ett återkommande hot mot ukrainska kommuner, och cybersäkerheten är en daglig fråga även i Sverige. Att utveckla och se över backup-system och testa sårbarheter i sina digitala system är nödvändiga steg för att säkra den digitala miljön.
   Vad kan kommunen göra?
   • Genomför regelbundna tester av kommunens IT-säkerhet och se till att kritisk data är säkert backad.
   • Kombinera digital beredskap med analoga lösningar, som papperskopior av viktiga dokument.
     

Forskningen omfattar tre publikationer:

• Forskningsrapport – En fördjupad analys av hur lokaldemokratiska arbetssätt har bidragit till Ukrainas samhälleliga resiliens.
• Policy brief – En kortfattad sammanställning av de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna för kommuner och beslutsfattare.
• Toolbox – Konkreta exempel och vägledning för hur kommuner kan stärka sin integration av internflyktingar (IDPs) för att främja social inkludering och stärka samhällsresiliensen.