ICLD

Ryska och svenska städer med liknande utmaningar

12 December 2018

Hur kan svensk stadsplanering i Kiruna ha bäring på ryska Kostomuksja, åttio mil österut?
– Vi såg fler likheter än skillnader, säger arkitekt Anne Faurskov, AFARkitektur i Köpenhamn.
Lägg in Gällivare i ekvationen och resultatet blir det samma.

Inom ramen för LUPSRUSS-projektet (Legitimacy, Urban planning, Sustainability in Russia and Sweden) ryms en rad forskningsinsatser initierade av Malmö Universitet. De finansieras av Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) och undersöker stadsplanering i Ryssland och Sverige genom att jämföra ryska och svenska städer som står inför liknande utmaningar.
Projektgruppen valde att fokusera på Kiruna, Gällvare och Kostomuksja som alla är beroende av gruvindustrin och avlägset belägna med långa avstånd till närmaste stora tätort.

En grupp forskare från Sverige och Ryssland har gjort en komparativ studie och jämfört hur processerna bakom stadsplaneringen ser ut. Nu har de presenterat några av sina fynd.
– Vi har varit noga med att hitta jämförbara städer för våra studier. De här tre städerna är beroende av gruvindustri, de är isolerade och har ett klimat med långa mörka vintrar som skapar liknande utmaningar. Vi var nyfikna på hur de tog sig an de utmaningarna, säger Derek Hutcheson, docent vid Malmö Universitet.

Forskarna har nu haft sin avslutningskonferens, men är inte klara med forskningen. De kommer dela med sig av resultat de fått fram och fortsätta samla in data från tjänstepersoner och stadsplanerare från andra städer.
– Forskningsprojektet kommer att resultera i en rapport som vi publicerar under våren. Vi är mycket nöjda med projektupplägget och de resultat som forskarna levererat hittills, säger Olga Shadura, ICLD:s Internationella Utbildningsprogram.

Arkitekt Anne Faurskov, AFARkitektur i Köpenhamn, säger:
– Vi såg fler likheter än skillnader. Gällivare, Kiruna och Kostomuksja har samma utmaningar på så sätt att de ligger långt bort från det mesta. En av de stora utmaningarna är att när ungdomarna ska börja på universitet måste de lämna sin stad – det är svårt att få dem att återvända hem igen.

En annan likhet är den mansdominerade gruvindustrin.
– I alla tre städer försöker gruvbolagen locka fler kvinnor till sig, men majoriteten av arbetskraften består fortfarande av män, säger hon.
Det här problemet har gruvbolaget i Kostomuksja löst genom att bredda företaget till att bestå av även ett elektronikföretag, med fler kvinnor i sin arbetsstyrka.
– Ett innovativt sätt att balansera arbetsmarknaden, säger Anne Faurskov. I de här avlägset placerade städerna måste de själva lösa inte bara ett utbud på arbetsmarknaden, utan även samhällsfunktioner som skolor eftersom det är för långa avstånd för att pendla.

Under konferensen träffades forskare, tjänstepersoner och stadsplanerare för att ta del av rapporten – och inspireras av varandra.
– Vi var nyfikna på hur de tagit sig an utmaningarna och om de kan lära av varandra. Det här var ett bra tillfälle att sammanföra dem för att utbyta erfarenheter och idéer, säger Derek Hutcheson.

Läs en sammanfattning av projektet här:

Vy över Kiruna från Luossovaara visar hur gruvindustrin påverkar landskapet. Foto: Derek Hutcheson.