Internationellt Centrum för Lokal Demokrati, ICLD, befinner sig i ett avgörande skede. Sida har beslutat att inte förlänga ett nytt kärnstödsavtal med ICLD vilket betyder att ICLD bara har finansiering fram till 31 december 2026. Beslutet innebär att alla anställda sägs upp men med möjlighet till återanställning om ett nytt kärnstöd beviljas.
Detta är ett allvarligt besked – inte bara för de medarbetare som berörs, utan för svensk demokratipolitik, internationellt utvecklingssamarbete och den lokala demokratins ställning.
Det är viktigt att vara tydlig: beslutet om att avsluta kärnstödet är fattat av Sida. Men frågan om ICLD:s framtid är i grunden politisk. På samma sätt som regeringen gav uppdraget till Sida att finansiera verksamheten sedan 2008 – så har en regering som vill ta ansvar för sina beslut möjlighet att ompröva beslutet och ge Sida i uppdrag att fortsatt finansiera verksamheten. Därför handlar detta inte om något annat än politisk vilja.
ICLD är den organisation som regeringen och Sida själva har skapat för att ge svenska kommuner och regioner möjlighet att bedriva internationellt utvecklingssamarbete i egen rätt. Genom ICLD kan kommuner agera förändringsaktörer och dela erfarenheter, bygga kapacitet och stärka demokrati och mänskliga rättigheter på lokal nivå, där demokratin faktiskt utövas och tillämpas i människors vardag.
Om ICLD avvecklas försvinner inte bara en organisation. Då försvinner en välutvecklad modell för demokratibistånd. Den bygger på samarbete mellan lokala myndigheter, långsiktighet och institutionell kapacitetsuppbyggnad. Det gäller inte minst samarbeten med ukrainska kommuner, där svenska kommuner i dag bidrar till att stärka lokal förvaltning, rättssäkerhet och demokratiska strukturer som är avgörande för Ukrainas framtid och en kommande EU-anslutning.

ICLD:s viktiga arbete i Ukraina försvinner
Det är svårt att förstå hur detta går ihop med regeringens uttalade ambitioner om ökat stöd till Ukraina. Att samtidigt avveckla ett fungerande och efterfrågat arbete som redan levererar resultat på lokal nivå är kontraproduktivt. Frågan är därför inte om det finns ett behov och efterfrågan av ett sådant stöd – utan frågan som behöver ställas är – varför ett sådant verktyg ska tas bort?
Intresset för internationellt samarbete, inte minst med Ukraina, är landsomfattande stort. ICLD märker tydligt att viljan hos svenska kommuner och regioner att stärka och bidra till Ukrainas återuppbyggnad är stark. Intresset är lika stort från olika politiska majoriteter. Ska denna möjlighet nu försvinna, trots att både kompetens, engagemang och fungerande strukturer redan finns på plats?
Det finns också en nationell dimension. Ett femtontal kvalificerade tjänster riskerar att försvinna från Gotland. Detta sker samtidigt som regeringen ofta framhåller vikten av geografisk spridning av statligt finansierade jobb. Att då centralisera kompetens till huvudstaden i stället för att värna en etablerad verksamhet på Gotland framstår som motsägelsefullt.
Långsiktigt demokratiarbete kan inte byggas på tillfälliga lösningar
ICLD fortsätter trots det svåra läget att arbeta ansvarsfullt. Vi bedriver ett aktivt påverkansarbete, tar fram nya ansökningar till Sida och har inte gett upp hoppet om ett beslut som möjliggör fortsatt verksamhet.
Men långsiktigt demokratiarbete kan inte byggas på tillfälliga lösningar.
Lokal demokrati är inte ett särintresse. Den är grunden för fungerande samhällen, tillit och stabilitet – i Sverige och internationellt. Att institutionalisera demokrati och mänskliga rättigheter, kapacitetstärka lokala myndigheter är kanske det viktigaste bidrag Sverige kan ge för att skapa länder som kan stå stadiga utan hjälp utifrån. Att avveckla ICLD är inte en besparing. Det är att montera ned ett av de verktyg Sverige har för bidra till att stärka demokratin där den betyder som mest.
Det är bra för Ukraina, det är bra för Sverige och det är bra för världen. Därför borde ICLD vara kvar.
