Utbildning ett vaccin mot hemmablindhet
Som ett led i ICLD:s internationella utbildningsprogram besökte arkitekter och stadsplanerare från Vracar i Serbien och Veles i Makedonien , tre städer i Sverige för utbildning och utbyte av erfarenheter med sina svenska kollegor.
Till Borås kom de efter två dagar i Malmö på sin väg till Stockholm för att slutföra sin utbildning.
– Vi konstaterade att det finns vissa likheter oss emellan, säger Agnes Sandstedt. De har också en befolkningstillväxt och utmaningar runt det. I våra samtal utmanade vi varandra med frågor och det är alltid nyttigt att få ett annat perspektiv.
Agnes Sandstedt har arbetat som planarkitekt på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Borås sedan 2013. Hon har ett stort intresse för internationella influenser och berikades av dagarna hon delade med kollegorna från Vracar och Veles.
– Det var två jättebra dagar, nästan som ett vaccin mot att inte bli hemmablind och fastna i gamla spår. Det ger idéer och nya sätt att se på våra utmaningar. Och självklart en stolthet att visa upp det vi tycker vi gjort bra i vår stad.
Borås Stad samarbetar med den indonesiska staden Palu i municipal partnership via ICLD och det var genom Palu-arbetet som utbytet med Veles och Vracar uppstod.
Är ni bra på stadsplanering i Borås?
– Vi har våra utmaningar. Borås växer kraftigt, vi räknar med att ha 30 000 nya invånare 2035. Det ställer krav på att bygga nya bostäder, infrastruktur och kommunal service och nya arbetsplatser. Vi arbetar intensivt, kan man säga.
Vilka är era största utmaningar?
– Att ordna bostäder som möter befolkningstillväxten, försörjning av offentlig service, infrastruktur och arbetsplatser. Och att göra det på ett hållbart kvalitativt sätt.
De inflyttade består av människor från närliggande kommuner och andra delar av världen. Borås har dessutom en högskola med tydlig textilprofil som lockar studenter från hela Sverige.
Agnes och hennes kollegor lyssnar på de unga när de planerar hur Borås ska växa.
– Under besöket diskuterade vi hur unga fått vara delaktiga i planeringen av ett nytt idrottsområde som ska tas fram här i stan. Det är spännande och viktigt för den demokratiska förankringen och ägarskapet av olika projekt. Och inte minst viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.
Borås Stad har engagerat högstadieskolan i det aktuella området för att få in synpunkter och förslag. Bland annat har man fått in idéer om hur olika aktivitetsytor ska utformas.
– Det är ett viktigt underlag för att vi ska göra rätt investeringar. Människors erfarenheter, kunskap och synpunkter kan göra vår planering bättre. Invånarna är ju experter på hur deras vardag funkar.
Samtalen med kollegorna från Makedonien och Serbien upplevdes som givande, av alla parter, säger hon.
– De tyckte det var särskilt intressant att se hur vi omvandlat gator och parkeringsplatser till platser för människor. Det är lätt att man fastnar i att göra saker som man alltid har gjort dem, det är oerhört kul när det kommer någon och ställer frågor och har exempel på hur de gör. Det är bra med perspektiv.
Agnes Sandstedt lever sitt yrke, intresset hänger med även på semestern. När hon besöker en ny stad ser hon den genom sina planarkitektögon.
– Så är det, jag går runt och kollar på platser, på hus, funderar på hur deras infrastruktur funkar, hur de får ihop kollektivtrafiken. Jag kan fundera på hur deras lagstiftning fungerar.
Hon gillar Berlin, inspireras av hur stadens blandning av gammalt och nytt växt ihop, hur man arbetat med att läka ihop en krigshärjad stad som en gång delades av en mur.
– Jag tycker också det är fantastiskt hur Amsterdam och Köpenhamn jobbat med sin cykeltrafik och hållbara transportsystem. Det är jätteinspirerande, vi har en lång väg att gå i Borås men vi lär och inspireras av andra.