Mot demokrati genom långsiktiga partnerskap

Demokratiutveckling är inte gjort i en handvändning. Det krävs ett långsiktigt och målinriktat arbete där en del saker går lättare medan annat tar längre tid. Det gäller även partnerskapssamarbete. Region Västerbotten är den region i Sverige som har längst erfarenhet av ICLD:s kommunala partnerskap. Här får vi veta mer vad partnerskapet lärt dem och just vikten av ett långsiktigt utvecklingssamarbete.

Tidigare kommunala partnerskap

Region Västerbottens historik som deltagare i ICLD:s program Kommunala Partnerskap går ungefär 10 år tillbaka i tiden, då ett forskningsinriktat samarbete kring denguefeber mellan Institutionen för epidemiologi och global hälsa i Umeå och Yogyakarta i Indonesien kände ett starkt behov av att börja arbeta mer praktiskt. Mer specifikt ville man förbereda staden Yogyakarta på att möta denguefeber genom att förbättra kommunikationen med medborgarna. Det faktum att det dåvarande landstinget var inblandat i samarbetet gjorde det möjligt för parterna att ansöka om ett kommunalt partnerskap hos ICLD.

I det sammanhanget blev Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC), en forsknings- och utvecklingsenhet inom Region Västerbotten med ett stort internationellt nätverk, inkopplat i projektet. Dessutom fördelades det rollen som partnerskapets koordinerade organ. Det är just projektsamordnarna på GMC Ingvar Rönnbäck och Roland Gustafsson som vi träffar i denna artikel för att prata om Region Västerbottens erfarenhet av arbete inom kommunala partnerskap. De berättar att projektet i Indonesien byggde Yogyakartas förmåga att identifiera förhållanden som främjar mygglarver och införde ett varningssystem för denguefeber, vilket gjorde det möjligt att kommunicera med byarna om ökad smittrisk. Detta blev startskottet för ett långsiktigt internationellt arbete.

År 2016 började Region Västerbotten undersöka möjligheten att samarbeta med Homa Bay i Kenya kring primärvården. Det genomfördes en förberedelsefas för att lära sig mer om den lokala kontexten.

– Vi var chockade över hur illa det såg ut i primärvården, säger Ingvar Rönnbäck, som varit initiativtagare till projekten och som är knuten till GMC som expert. Vi såg vårdcentraler där det fanns en sjuksköterska som skulle möta alla behov med en sjukhussäng och ett litet medicinskåp. Det var otroligt påvra förhållanden, och bristande kapacitet ur så många avseenden. Och det gjorde att en jämlik hälsa var en utopi.

Men det projektteamet också såg var ett effektivt byasamarbete där man var duktig på att identifiera behoven hos befolkningen. Projektsamordnarna berättar att vid projektuppstarten genomgick Kenya en politisk transformation, och den nya konstitutionen skulle decentralisera beslutsfattande till countynivå. Detta, i sin tur, skapade ett starkt behov i landet att formalisera och styra arbetet på countynivån för hur man skulle kunna bygga upp sjukvården så att man främjar jämlik hälsa. På det viset valdes jämlik hälsa som temat för projektet mellan den svenska Region Västerbotten och den kenyanska Homa Bay.

Hälsoprojektet satte fokus på samarbetsstrukturer och kommunikation ut mot alla aktörer som jobbade i systemet.

– Det var en otrolig brist på styrning och ledning, säger Roland Gustafsson, internationell projektkoordinator på GMC. Plus allt det här andra med sjukdomspanorama och vårdbörda, samt de icke-befintliga resurser man hade där. Det var väldigt lätt att säga: ”Men det går inte.”

Ett av de resultat som projektet uppnått är ett väl fungerande samarbete mellan departementen – framför allt mellan Vatten och Avlopp och Hälsa.

Sjukhuset Tom Mboya som ingick i projektet blev ett gott exempel på framgångsrikt ledarskap inom vården och uppnått fina resultat på områden som arbetsmiljö, produktivitet och tillgänglighet. Ingvar Rönnbäck berättar:

– Personalen får löner i tid. Det fick de inte när vi kom dit. Då fick de vänta i tre månader på löneutbetalningarna. Det skapar ingen motivation, man måste göra något annat. Nu finns det sjukhussängar, digitala journaler, en bättre utrustning… De har nu en ambulans som kan åka mellan byarna. Ett hållbart vattensystem är installerat. De har planterat skog kring sjukhuset för att möta klimathot. Och de har också börjat jobba med funding genom att bygga kommunikation ut mot andra enheter genom sjukvårdssystemet.

Nya projekt beviljade

I mitten av december 2022 beviljades Region Västerbotten tillsammans med 10 andra kommuner och en region medel för sina ansökta kommunala partnerskapsprojekt. Totalt fick fyra projekt inom Region Västerbottens gränser dela på nästan 10 miljoner kronor. Lycksele kommun och Region Västerbotten, båda tillsammans med det kenyanska countyt Homa Bay beviljades medel på temat jämlik hälsa; Region Västerbotten och Umeå kommun med Kisumu som angränsar till Homa Bay har påbörjat ett samarbete som kommer att involvera fem counties kring Lake Victoria och flera aktörer i Västerbotten. Sist men inte minst beviljades Robertsfors kommun ett fortsatt samarbete med Machakos i Kenya på temat klimatförändringar.

– Nu känns det som att vi har en rejäl uppskalningsmöjlighet, säger Ingvar Rönnbäck. Det är inte bara Robertsfors kommun eller Umeå kommun som jobbar isolerat med sitt, utan vi får med ett betydligt bredare nätverk.

Dessutom har kommunala partnerskapen även bjudits in till ICLD:s internationella nätverk Climate Action där fem länder ingår, något som projektsamordnarna uppskattar:

– Med tiden blir det ännu mer tydligt att det här kommer att bli viktigt för Västerbotten när man har satsat på en ingång som kan ge långsiktighet i relationerna med ett annat “ekosystem” i världen – i det här fallet i Kenya. Det kommer att bli superspännande.

Vinsten med kommunala partnerskap

Stora vinsten med det internationella samarbetet för GMC och Region Västerbotten generellt är att man kan se likheter och skillnader med glesbygdsområden runt om i världen och lära sig om hur man snabbt kan förändra en verksamhet och bygga lokalsamhällsengagemang kring hälsofrågor, och applicera det på svensk kontext. De här jämförelserna är viktiga och ger insikten om att världen är stor och sammanhangen kan vara olika men att det finns gemensamma beröringspunkter som man kan hämta inspiration från.

– Vi ser här i glesbygden mer och mer att man börjar avveckla hälso- och sjukvården, säger Roland Gustafsson. Det handlar om tillgänglighet. Där måste man hitta nya lösningar. Och det hittar vi inte i Umeå, där det finns en vårdcentral i nästan varje kvarter, utan det hittar vi på den internationella banan.

Utöver detta menar projektsamordnarna att deltagande i ett kommunalt partnerskap är en intensiv läroprocess som formar samarbeten i kommuner och ger unga möjlighet att lära sig mer än vad de skulle gjort genom exempelvis en lång universitetsutbildning.

Det nya KP-projektet mellan Region Västerbotten och Homa Bay har ett särskilt fokus på ungdomshälsa. En mycket stor del av befolkningen i det kenyanska countyt är under 25 år. Det gör ungdomshälsa till ett riktigt stort område. Och projektteamet hoppas att de kan hitta strukturer som ska bland annat motverka utanförskap mot unga mödrar, samt skapa strukturer i samverkan med skolor för att förhindra att barn hoppar av skolan.

– Uppgången av självmordsfrekvensen är snabb, konstaterar Roland Gustafsson. Det finns ett slags frustration bland unga människor som har många olika bottnar att de väljer att ta sitt liv. På det viset är mental ohälsa kopplat till livsomständigheterna. Det här känns verkligen som ett pilotprojekt där vi behöver på djupet förstå ungas livsvillkor – både flickors och pojkars. Detta är för att kunna se hur man från en politisk nivå kan styra och bygga program in med olika partners – kuratorer, civilsamhället, kyrkor, m.m. Att i överhuvudtaget prata om ohälsa på det sättet på ett mer öppet och transparent sätt. Det är viktigt och det är ett experiment i sig.

Projektet ska pågå under tre år och fokusera på FN:s globala mål nummer 3, god hälsa och välbefinnande.