Lusaka i Zambia och Malmö stad har genom sitt partnerskap hittat nya vägar att stärka ungas möjlighet till inflytande i lokala miljöfrågor. Med utgångspunkt i barnkonventionen har de utvecklat en digital verktygslåda som ska förenkla för andra kommuner att involvera unga i lokala miljö- och klimatfrågor.
Sedan 2014 har Malmö och Zambias huvudstad Lusaka samarbetat i ett kommunalt partnerskap med fokus på miljö- och energifrågor. Deras senaste projekt, LuMa Youth for change, började med den gemensamma ambitionen att adressera ungas brist på inflytande i lokala miljöfrågor. FN:s barnkonvention fastslår att barn och unga har rätt att höras i frågor som rör dem, men städerna kunde snabbt konstatera att det alltför ofta inte är så inom miljöområdet.
Barn och unga kommer att behöva leva med de beslut som fattas inom miljöområdet väldigt länge. Samtidigt saknar de rösträtt och har inte tillgång till de kanaler som vuxna har för att påverka. Både Malmö och Lusaka har en ung befolkning, så här såg vi en liknande utmaning för våra städer.
Linnea Uppsäll, Projektledare vid Miljöförvaltningen i Malmö stad
Lusaka och Malmö identifierade båda ett behov av att utveckla bättre strategier för att delaktiggöra unga och ta tillvara på de viktiga perspektiv som unga besitter. Tillsammans planerade och testade kommunerna nya metoder. De identifierade också passande plattformar för att ge unga större möjlighet att påverka och delta i en kvalitativ dialog runt lokala miljöfrågor. Målet var att i slutändan kunna öka kommunernas kapacitet att inkludera unga i sitt miljö- och klimatarbete.
Ungdomars röster fanns i fokus genom hela projektet, under en radioworkshop fick ungdomar i Lusaka spela in samtal om vikten av ungas delaktighet i miljöfrågor. Lärdomar drogs även från andra kommuner som har arbetat med inkludering av barn och unga, bland annat besökte projektet Helsingborgs ungdomsråd. I Lusaka har projektet inneburit att ett nytt ungdomsråd, Junior Council, håller på att etableras. En tydlig plan för rådet har lagts upp utifrån workshops med unga och politiker i Lusaka. I Malmö har utbildningsinsatser genomförts och olika metoder för dialog mellan unga och beslutsfattare har testats. I Malmös initativ Grönt elevråd har unga kunnat ge input till stadens nya miljöprogram och genom programmet Unga Havsambassadörer har deltagande ungdomar både kunnat sprida engagemang på sina skolor och fört dialog direkt med företrädare för Utrikesdepartementet och Miljödepartementet.
Metoderna som testats har sammanställts av kommunerna till den digital verktygslådan Ungas delaktighet i miljö- och klimatarbete som lanserades under 2020. Där finns konkreta verktyg för hur andra kommuner kan engagera unga, så som en checklista för dialog med barn och unga.
I och med att vi testade olika metoder i projektet så ville vi dela erfarenheterna till tjänstepersoner i andra kommuner på ett sätt som är lätt att ta till sig och vidareutveckla. Vi märkte att mycket av materialet som fanns är väldigt djupgående och omfattande, så vi ville sänka trösklarna och avdramatisera nervositeten i dialogen mellan kommunala tjänstemän och barn och unga. Då blir det enklare att komma igång!
Linnea Uppsäll, Projektledare vid Miljöförvaltningen i Malmö stad
Den digitala verktygslådan från Malmö stad är ett gott exempel på hur kommunala partnerskap kan producera resultat som gör det enkelt att sprida vidare metoder och lärdomar till fler kommuner. Verktygslådan har spridits till fler förvaltningar i Malmö stad och delats med andra kommuner, bland annat inom det nationella nätverket Klimatkommunerna.
