Kungsör i Västmanland och Rufunsa i Zambia har en stor gemensam utmaning: att öka unga människors inflytande och engagemang i politiken. Tillsammans arbetar de båda i ett kommunalt partnerskap och ingår även nätverket för mänskliga rättigheter.
– I Kungsör har vi ett stort behov av att utveckla den demokratiska arenan. Att nå framgång i detta bygger på ungdomars framtida engagemang i det demokratiska systemet. Att tillsammans med en kommun med liknande utmaningar men med helt andra förutsättningar i en annan del av världen få göra detta är en unik möjlighet som vi självklart vill ta tillvara, menar Mikael Peterson, kommunstyrelsens ordförande Kungsör.
Trots att pandemin har hindrat de båda parterna att träffas har de redan gett varandra energi i arbetet mot det gemensamma målet. Kungsörs kanslichef Josephine Härdin berättar med värme hur deras nyvunna samarbetspartner i Zambia presenterade sig online under en workshop i kommunen som handlade om arbetet med att involvera unga i beslutsfattandet kopplat till det kommunala partnerskapet.
– Det var en kort presentation, kanske tio minuter, men det spred en energi i salen. Det fick alla att förstå att det här är en fråga som man brottas med över hela världen, att vi kan få viktiga impulser utifrån i vårt arbete, säger Josephine Härdin.
Barnperspektivet i kommunens verksamheter
Josephine Härdin blev omedelbart nyfiken när ICLD tog kontakt och berättade om de kommunala partnerskapen för ett par år sedan. Vid den tiden förberedde sig Kungsör, liksom alla andra kommuner, för att FN:s barnkonvention skulle införlivas i svensk lag 2020. Det hade blivit högaktuellt att uppmärksamma arbetet med att få in ett barnperspektiv i alla kommunens verksamheter.
– Vi hade redan börjat diskutera hur vi kunde bli bättre. Och då tyckte jag att det lät som en spännande idé att också involvera en internationell partner i det arbetet, säger Josephine.
Den övriga kommunledningen höll med henne, alla idéer utifrån kändes välkomna. Kommunen hade tidigare ett ungdomsfullmäktige, men det upphörde när eldsjälarna försvann. Idag har man ett elevråd från kommunens olika skolor som ges möjlighet att lämna in synpunkter till politiken, men det fungerar inte optimalt. Vidare erbjuder man möjligheten att lägga medborgarförslag, men de kommer sällan från unga människor. Därtill är snittåldern i fullmäktige relativt hög, så partierna har behov av ungdomar som vill engagera sig politiskt.
– Det vi framför behöver är ett mer systematiskt arbete för att förbättra dialogen med den unga generationen. Det finns ingen riktig struktur idag, menar Josephine.
Att lära från Rufunsa
I Rufunsa har de större vana av att anordna fysiska träffar med ungdomar, att åka ut till där de bor. Här tror jag att vi kommer att ha saker att lära. Kungsör är en liten kommun med knappt 9 000 invånare. Rufunsa en vidsträckt provins med 45 000 invånare. Trots skillnaderna har de identifierat likartade problem när det gäller unga och demokratin.
– Medan Rufunsa oroar sig för att unga kvinnor och flickor har för lite inflytande över besluten så är det snarare killarna vi tänker på. Vi har något lättare att få tjejer att engagera sig, åtminstone i vissa frågor, berättar Josephine.
Starten av partnerskapet försvårats av pandemin. Det blev också besvärligt att genomföra digitala träffar när både tjänstemän och politiker i Rufunsa byttes ut såväl före som efter valen i Zambia i augusti. Glädjande är att något fler kvinnor kommit in i politiken, bland annat leds ett distrikt i Rufunsa av en 21-årig juridikstudent.
Parterna har börjat diskutera vikten av att jämföra varandras nedskrivna planer och styrdokument om aktivt medborgarinflytande, vad som kan vässas och vad som kan göras för att planerna också ska bli verklighet.
– Vi kommer att diskutera hur vi ska få med ungdomarnas perspektiv i allt beslutsfattande, inte bara i fullmäktige och kommunstyrelse, utan också i små vardagliga beslut i olika förvaltningar och i ungdomarnas vardag, säger Josephine.
Nätverk för mänskliga rättigheter
Deras partnerskap ingår också i ICLD:s nätverk för mänskliga rättigheter där andra partnerskapskommuner ingår. Det har varit mycket betydelsefullt för dem. De har fått råd från andra svenska kommuner som haft partnerskap längre. Och de lär sig av varandra för att få allt det praktiska att fungera och för att få ut mesta möjliga av partnerskapet.
– Jag tror att de långsiktiga resultaten av samarbetet kan ge oss båda väldigt mycket. Det finns en poäng med att jämföra sig med någon från en helt annan kultur och med andra grundförutsättningar, det blir ett slags komplement till de jämförelser vi gör med kommuner som är mer lika oss, säger Josephine Härdin.