Kommunala partnerskap gör skillnad i kampen mot Corona i Indonesien
Kunskaper och utvecklade arbetsmetoder från det kommunala partnerskapet mellan Region Västerbotten och Yogyakarta används idag för att kommunicera om Covid-19 i Indonesien.
– Fantastisk att se hur ICLD:s internationella samarbetsform kommunala partnerskap bidrar till den globala bekämpningen av virusspridningen, säger Johan Lilja, generalsekreterare på ICLD.
Sedan 2013 har Region Västerbotten och Yogyakarta Citys hälsomyndighet, inom ramen för samarbetsformen kommunala partnerskap, tillsammans arbetet för att utveckla och utvärdera en tvärsektoriell arbetsmodell för att bekämpa infektionssjukdomar. Det är enheterna Medicinsk Teknik FoU, Folkhälsoenheten och Glesbygdsmedicinskt centrum inom Region Västerbotten som varit involverade i samarbetet.
Samarbetet har haft denguefeber som modell, men strategierna som utvecklats kan generaliseras till de flesta infektionssjukdomar. Detta har nu bevisats av samarbetsparten i Yogyakarta som från dag ett av Coronakrisen valt att anpassa sina verktyg till att stödja kommunikation och samordning av insatser för att hindra smittspridning av just Covid-19.
Geografiska informationssystem
En av de centrala komponenterna i projektet är geografiska informationssystem som ger bättre översikt över rådande hälsosituation och de åtgärder som sätts in i närområdet. För att kvalitetssäkra informationen som används som beslutsunderlag har projektet genomfört ett stort antal studier av systemet bakom statistiken, till exempel rutinerna på sjukhusen som ligger till grund för rapportering av sjukdomsdata.
Ett viktigt arbete har också varit att identifiera när, var och hur medborgarna vill att hälsorisker kommuniceras för att få förväntad nytta. Under hela projekttiden har därmed medborgarna varit delaktiga i utformandet av arbetsmodellen. Det senaste tillskottet är en undersökning av unga människors preferenser för hur hälsorisker ska kommuniceras, en studie som eventuellt kan komma att upprepas i Sverige.
Lokal och aktuell information om smittorisken
Just den här aspekten av riskkommunikation, hur den ska utformas och kommuniceras till specifika målgrupper för att göra nytta, ignoreras ofta när det kommer till stora hälsorisker.
– Vid infektionssjukdomar läggs stort fokus på sjukdomsprognoser och globala eller nationella strategier för att minska smittspridningen, men det är människor som du och jag som måste ändra våra beteenden, säger Åsa Holmner, en av de tre projektledare vid Region Västerbotten.
– Om vi som individer inte får rätt förutsättningar, till exempel tillgång till lokal och aktuell information om smittorisken och kunskap som ger oss motivation att skydda oss själva, så har sådana strategier väldigt liten betydelse”, menar Åsa Holmner.
När finns det i Sverige?
Överförbarheten av projektets resultat och erfarenheter till svenska förhållanden har diskuterats från start, men hur det ska gå till och vilken eller vilka organisationer som skulle vara mottagare är inte klarlagt. Ansvars- och arbetsfördelningen mellan myndigheter och hälso- och sjukvårdsinrättningar i Indonesien ser annorlunda ut än i Sverige och dessutom har landet ett helt annat medborgarengagemang i folkhälsoarbetet. Indonesien har även mindre strikta regelverk när det gäller informationssäkerhet och integritetsfrågor, vilket självklart påverkar vilken information som delas. Trots detta finns det stora möjligheter att nyttja projektets resultat även i Sverige.
– Samarbetet har lärt oss oerhört mycket om förhållanden som idag är verklighet i och med Coronakrisen. Det har inte varit helt självklart vilka mottagarna för dessa erfarenheter är inom organisationen. Men med den pågående krisen, där snabba beslut om förändrade arbetssätt fattats och införts på bredden, visar att vi har kapacitet att mobilisera i kristider. Kanske kan vi få se våra system och arbetsmodeller i bruk i Sverige snabbare än vi anar, säger Åsa Holmner.
Fakta om det kommunala partnerskapet
Det kommunala partnerskapet mellan Region Västerbotten och Yogyakarta City Government startade 2013 och har fokuserat på att stärka kapaciteten att förebygga och lindra utbrott av denguefeber. I nära samverkan med lokala medborgare har fem treåriga projekt genomförts med fokus på information, kommunikation och transparens. De inledande projekten handlade till stor del om att förbättra medborgares kunskap, attityder och praktik gällande denguefeber. De senare om att öka transparensen i sjukvårdssystemet och att utveckla tidiga varningssystem vid utbrott av denguefeber. De tidiga varningssystemen och koncept för riskkommunikation som utvecklats har också bedömts användbara i Region Västerbotten. Samarbetet, liksom alla kommunala partnerskap, är helfinansierade från ICLD.