Demokrati med förhinder – men hoppet lever i Kenya
Det första steget mot demokrati i Kenya togs 1963 då landet blev självständigt. Inte förrän 1992 tilläts olika partier ställa upp till val, vilket innebar ytterligare framsteg för demokratin. När president Moi lämnade makten efter 24 år vid de allmänna valen 2002 sågs det som en demokratisk milstolpe.
Trots ett påkostat och omsorgsfullt planerat val i år, med ett avancerat valsystem och många internationella observatörer, gav Högsta domstolen årets valomgång bakläxa och beordrade omval. Ännu en demokratisk landvinning och viktig markering mot makten.
– Jag blev förvånad. Att de vågade ta ett oberoende beslut var ett stort steg framåt och ett framsteg i demokratisk riktning. Det var väldigt modigt. De har blivit mordhotade och det har varit många spekulationer, säger Inga Björk-Klevby.
Vad betyder det för kenyansk demokrati att oppositionen underkände valmyndigheten så till den grad att man inte vill ställa upp i omvalet?
– Det kan bli väldigt oroligt eftersom problemet ligger hos valkommissionen som ansetts vara partisk och anklagats för att fuska. Förra valet vann Kenyatta väldigt tydligt, 2007 var ett otroligt rörigt och våldsamt val och nu kan det bli oroligt igen. Jag vet inte hur de ska lösa situationen, säger Inga Björk-Klevby.
Ur ordningssynpunkt vore det lugnast om Kenyatta blir kvar vid makten, men ur ett demokratiskt perspektiv uppstår risk för oroligheter.
– Oppositionen kommer inte att ge upp. Vi är tillbaka i 2007-års situation. Raila Odinga ger aldrig upp, jag känner honom…han är väldigt kontroversiell, hatad av somliga och älskad av andra.
Inga Björk-Klevby var ambassadör i Kenya från 1998 till början av 2003. Därefter blev hon ambassadör i inbördeskrigets Elfenbenskusten, innan hon under Koffi Annan arbetade som biträdande generalsekreterare och vice chef för Förenta Nationernas boende-och bosättningsorgan (UN-HABITAT) i Nairobi. Hon har även arbetat som exekutiv direktör för Afrikanska Utvecklingsbanken.
Sedan 2012 är Inga Björk-Klevby medlem av ICLD:s advisory board.
– Jag har ju träffat alla de här personerna som är med i valkampen. Uhuru Kenyatta, William Ruto, Raila Odinga har jag mött ett antal gånger. Jag har följt dem på nära håll under många år och det är ju ett tecken på hur det står till i Kenya, det är samma gamla gäng som slåss om makten, säger hon.
Är landets demokratisträvan en maktkamp mellan dynastier? Kenyatta mot Odinga?
– Ja, det är familjeklaner och etniska grupper som kämpar mot varandra. Kenya skulle behöva någon yngre och något nytt som utmanar de här gamla klanerna. Det finns en demokratisk omogenhet i Kenya, man har ännu inte riktigt lärt sig vad demokrati år för något och hur de demokratiska principerna ska respekteras. Det finns ett enormt behov av utbildning i demokrati, inte minst på lokal nivå.
Människor behöver förstå vad demokrati är, menar Inga Björk-Klevby, befolkningen har under lång tid levt under envåldshärskare. Men det finns hopp.
– Barnen får utbildning nu, nya generationer växer upp. Men det finns också många unga killar utan jobb i slumområden som är lätta att uppvigla till bråk och oroligheter. Arbetslösheten är en grogrund till våld.
Landet är trots allt på väg åt rätt håll, säger hon. Och ICLD kan vara en del i den rörelsen.
– ICLD passar bra i Kenya både vad det gäller arbetet med kunskap och utbildning och partnerskapsarbetet. ICLD har ett spännande upplägg, jag är förtjust i arbetet med lokal demokrati som man vill bygga med forskning och kunskap, träning och utbildning och partnerskap. Den kombinationen intresserar mig mycket.
Ett nytt informationslandskap i landet, utbildning och urbanisering – vilken roll har det i kampen för ett starkare demokratiarbete?
– Alla har mobiltelefoner, det händer jättemycket, en sorts IT-revolution. Många har datorer vilket bidrar till kunskap och information och en demokratisk utveckling. Det märks väldigt tydligt.
Urbaniseringen är däremot ett problem. Inflyttningen till Nairobi är stor men tillgången till arbete liten – viket driver människor in i stora slumområden.
– Urbaniseringen är en viktig fråga för hela Afrika som har den snabbaste befolkningstillväxten i världen och den snabbaste urbaniseringstakten i världen. Här behövs insatser för att planera vad som händer inom området stadsutveckling.
Sociala medier och ”fake news” är kända och omdiskuterade faktorer i valprocesser. Har det spelat någon roll i utgången av det kenyanska valet?
– Det kan inte jag svara på, senast jag var där i februari fick jag intet belägg för det, men jag är nästan helt säker på att det förekommer. Det sprids många rykten och spekulationer i Kenya så det finns en grogrund för ”fake news”.
Regional politisk förankring är bra för demokratiarbetet, man vill decentralisera och stärka regional utveckling – finns det en fara i att nationella mål tar fokus från lokala frågor?
– Det har skett en omfattande decentralisering och det regionala arbetet har utvecklats vilket har skapat spänningar. Det finns människor i maktposition på olika nivåer vilket ger spänningar mellan de nationella makthavarna i regeringen och parlamentet och de regionala beslutsfunktionerna. Parlamentarikerna i Kenya har mycket generösa förmåner och vill inte gärna släppa ifrån sig sin makt.
Vilken roll tror du ICLD:s arbete kan spela i Kenyas demokratiseringsprocess?
– En jätteviktig roll. Utbildningen som ICLD jobbar med har två saker tycker jag, kunskap om demokrati och hantering av resurser. De nya lokala nivåerna får nu tillgång till resurser och jag ser redan korruption dyka upp på lokal nivå. Korruption finns i systemet, det är som en cancersvulst som sprider sig även lokalt och regionalt. Här gäller det att få till öppenhet och kontroll på hur resurserna hanteras.
Personlig makt, pengar och korruption är en kultur i Kenya. Människors medvetenhet om problemen ökar, allt fler kämpar emot korruption och maktmissbruk men de behöver fungerande institutioner som kan hantera de här frågorna.
– Det måste finnas system som fungerar, därför var det hoppfullt när Högsta domstolen underkände valet eftersom även rättssystemet traditionellt varit korrumperat. Det sker förbättringar, men det tar tid.
Bo Göransson, din efterträdare på ambassadörsposten i Kenya, säger att; ”etniska gruppers inflytande över makten i Kenya måste brytas, först då kommer det bli verklig demokrati”. Håller du med?
– Jag håller helt med, det är avgörande. Men samtidigt ser jag att det sker en förändring bland de yngre. De äldre sitter fast i en kultur de är uppväxta i. Jag tror det kan ändras genom utbildning och information.
ICLD:s utbytesprogram då Kenyanska politiker och tjänstemän kommer till Sverige för att utbilda sig och dela erfarenheter med sina svenska kollegor är viktiga inslag i demokratiseringsarbetet.
Men Inga Björk-Klevby höjer ett varningens finger:
– Många tycker det är otroligt intressant att komma till Sverige och ICLD har många väldigt bra program. Men det ligger förstås ett stort ansvar i urvalet av rätt deltagare till de här viktiga programmen.
Regionaliseringen som springer ur 2010 års konstitution – och ett svenskt engagemang genom ICLD kan bidra till att lägga grund för en hållbar demokrati.
– Det kommer att ta tid. Utbildning av barnen, utbildning inom lokal demokrati, hantering av resurser och att respektera de demokratiska principerna är viktiga frågor. Jag hoppas ICLD lär av sitt eget arbete inom träningsprogrammen och partnerskapsutbytet – samt tittar på vad forskning och kunskapsdelen kommit fram till, säger Inga Björk-Klevby.
Artikeln skrevs innan omvalet den 26/10. Valdeltagandet har varit lågt och i vissa distrikt har inte vallokaler kunnat öppnas. Valkommissionen IEBC beslutade därför att skjuta upp valen i Migori, Homa Bay, Kisumu och Siaya till lördagen den 28 oktober. Oroligheter har rapporterats från flera distrikt. Oppositionsledaren Raila Odinga drog sig ur omvalet och uppmanade sina anhängare att inte rösta i omvalet. Valkommissionen har sju dagar på sig att meddela ett resultat efter att de sista distrikten har röstat.