Agenda 2030 givet i Malmös partnerskap

Malmö har länge arbetat med kommunala partnerskap. Sedan 2008 med Swakopmund i Namibia, nu inne på tredje programomgången, ett tämligen nytt partnerarbete med Lusaka, Zambia, en förstudie med Kapstaden, Sydafrika, ligger och puttrar och de samarbetade tidigare i fem år med Tangshan, Kina, men det är avslutat nu.

Malmös kommunala partnerskap springer ur så skilda ämnen som hållbar energi och avfall, ekoturism, lokal matproduktion från havet och odling, ofta med fokus på dialog med medborgare och på att inkludera grupper som har svårt att bli hörda.
– I Lusaka och Malmö jobbar vi bland annat med problemet med en ohållbar energianvändning. Vi arbetade intensivt för att hitta en problemfrågeställning som var intressant för båda städerna.
De såg två olika angreppspunkter – träkol i Lusaka och bristande energieffektivisering i Malmö – men flera gemensamma lärdomar att ge varandra.
– De mål vi arbetar efter är våra respektive kommuners kapacitet att hantera en ohållbar energianvändning i en mer hållbar riktning.

Sedan 2015 har det varit självklart för Malmö att jobba med Agenda 2030. Malmös kommunpolitiker var först i landet att tydligt säga; ”ja, vi ska jobba med Agenda 2030”.
– Vi ska bli en stad som implementerar målen lokalt, det bestämde vi redan när de antogs i New York. Det är en målsättning för hela den kommunala organisationen, säger Monika Månsson.
Malmö sedan dess arbetat fram planer och målstrukturer som nu ska börja implementeras i staden.
– Det här är en beställning till hela världen som vi alla måste ta ställning till. Våra politiker ser det som en drivkraft och utvecklingsfråga och inser att det är bra för en kommun att arbeta lokalt med Agenda 2030.

Genom att vara så på fokuserade på världsmålen, har ni nått lokala resultat?
– Målen är ju lika viktiga och relevanta på både lokal och global nivå. De handlar ju dessutom om sådant som vi ofta redan ansvarar för i en kommun – må det vara i Malmö eller Lusaka, säger Monika.
¬– Att integrera dem i vårt ordinarie målsystem i kommunen är fullt möjligt men inte helt okomplicerat – många av dem går ju på tvärs över den vanliga kommunala organisationen. Men den stora utmaningen är förstås att uppnå dem till 2030. Här måste vi säkert steppa upp ordentligt inom fler områden.

Inte förvånande har kuststaden Malmö arbetat tydligt med mål 14 (bevara och nyttja de marina resurserna hållbart) för ögonen. Sverige är tillsammans med Fiji ansvarigt för genomförande av målet globalt, vilket fungerat som draghjälp.
– Vi har börjat arbeta på ett ramverk för en kuststrategi med mål 14 som en tydlig bild. Jag tror att Agenda 2030 tillsammans med att vi i vårt partnerskap med Swakopmund arbetar med sådana frågor, har drivit på vårt arbete.

Träkolsanvändning i Lusaka växte till ett partnerskap som tog sikte på flera av målen i Agenda 2030.
– De globala målen är ett bra sätt att prata om vad vi egentligen kan uppnå ett partnerskap mellan två olika städer som Malmö och Lusaka. De funkar som en slags gemensam skärningspunkt.
Partnerskapet identifierade två mål som Malmö och Lusaka tyckte passade båda kommunerna särskilt bra – mål 7 (hållbar energi) och mål 13 (klimatförändringar). Till det kommer förstås mål 17 (genomförande och globalt partnerskap).
– Men sedan ser vi ju effekter på flera andra mål av våra aktiviteter, men de skiljer sig åt mellan våra städer. I Lusaka handlar det till exempel om mål 3 (hälsa). Jämställdhetsaspekten i mål 5 blev aktuella eftersom användningen av träkol drabbar kvinnor i stor utsträckning. Det finns även ett perspektiv på pengar och därmed mål 1 (ingen fattigdom), liksom mål 15, ekosystem och biologisk mångfald.

Monika berättar att det har varit bra att arbeta med de globala målen som utgångspunkt i partnerskapen med Lusaka och Swakopmund.
– Vi har olika verkligheter men som övergripande mål fungerar de bra när vi pratar om vårt samarbete. Vi får en gemensam målbild. Det är en bra övning att arbeta mot målen för att sortera ner uppgiften på respektive lokala nivå och hitta ett arbetssätt.

Vad skulle du säga till dina kommunkollegor runt om i landet som funderar på att gå in i ett kommunalt partnerskap?
– Alla globala utmaningar har en lokal lösning, det vi gör som kommun påverkar resten av världen. Partnerskap är bra för kommunal utveckling, man kan välja frågor som är viktiga lokalt men även visar sig ha global betydelse.
Blir du ibland överraskad över vilken riktning ett partnerskap kan ta?
– Ständigt. Vi gör en massa antaganden när vi planerar inför start, men under ett treårigt samarbete hinner världen förändras och verkligheten ser ju inte riktigt ut som vi tror. Ofta blir det bra till slut ändå, men inte alltid på det sätt vi väntat oss.

Har Malmö förändrat sitt arbetssätt i och med Agenda 2030?
– Vi har sedan januari något jag tror är unikt i Sverige, vi kallar det ”Hållbarhetskansliet”. Fem personer på stadskontoret centralt i stan har i uppdrag att implementera de globala målen lokalt i Malmö. Kansliet planerar för hur staden i framtiden ska att arbeta mot de globala målen.
Ambitionen är att Malmös budget år 2020 ska utgå från de globala målen. Kommunstyrelsens ordförande är ansvarig för såväl finans- som hållbarhetsfrågor, en tydlig markering att Malmö vill prioritera sitt hållbarhetsarbete.

De globala målen är ett sätt att belysa hela världens utmaningar. Ta mål 17, (genomförande och globalt partnerskap), som övergripande är relevant och tydligt. Men, menar Monika, när du betraktar delmålen närmare, blir bilden annorlunda.
– De 169 delmålen är betydligt mer komplexa att hantera, de är konkreta och ställer krav på utförande på detaljnivå. De är samma för hel världen, så de är ju inte alltid klockrena i en svensk organisation. Att implementera dem som en del i en verksamhet är nog ändå inte det stora problemet, utmaningen är att kunna uppnå målen till 2030.
År 2030 är inte långt bort och delmålen beskriver en ganska hög nivå att nå upp till?
– Malmö har en långsiktig strategi för Agenda 2030, vi tror det kommer ge effekt. Och de kommunala partnerskapen har en väldigt naturlig roll i en sådan strategi.