ICLD

Snabb urbanisering leder till ojämlikhet i asiatiska städer

19 December 2017

East-West Center och ICLD har beställt monografiska studier om tillgång till urbana tjänster för inkluderande utveckling i sex länder. I december kommer man att titta närmare på studiernas viktigaste slutsatser och rekommendationer under en workshop i Yogyakarta. – Jag hoppas att det blir ett forum där de samarbetande institutionerna kan diskutera brister i urbana tjänster och hur lokala demokratiprocesser kan påverka fattiga och marginaliserade gruppers tillgång till grundläggande service som

Studierna har utförts av forskningsteam i Indonesien, Indien, Kina, Pakistan och Vietnam med hjälp av institutionella analyser, intervjuer med nyckelpersoner och undersökningar av utvalda slumkvarter eller kåkstäder i minst två städer i varje land.
Var det någonting i studien ”Access to Urban Services” som förvånade dig?
– Resultaten i Indien visar att det lokala deltagandet var större hos marginaliserade grupper i bosättningar som saknade tillgång till urbana tjänster. Den gängse uppfattningen är annars att det är medelklassen och uppåt som har tillgång till dessa tjänster som kan sätta större press underifrån, säger Shabbir Cheema, senior fellow för forskningsprogrammet på East-West Center och medlem av ICLD:s Advisory Group.

Vad förväntar du dig av workshoppen?
– Att det ska bli ett diskussionsforum för att utveckla partnerorganisationernas kapacitet och främja samarbetet mellan ICLD och dess partnerorganisationer.
En viktig del av workshoppen var presentationen av studierna, inklusive undersökningarna av utvalda slumkvarter och kåkstäder – både för att finslipa slutsatserna och rekommendationerna och för att dela innovationer och bästa tillvägagångssätt kring urbana decentraliseringsprogram och samhällsbaserade initiativ.

Studien visar bland annat att den urbana befolkningen i Asien har vuxit snabbt de senaste 50 åren och att trenden förväntas fortsätta. Under det kommande decenniet beräknas två tredjedelar av befolkningstillväxten i världens städer ske i Asien. Redan nu finns tolv av världens 21 megastäder i Asien.
Hur skulle du beskriva situationen med megastäder i Asien? Är det kris, oroväckande eller hanterbart?
– Det är allt från kris till hanterbart.
Har du noterat någon politisk vilja att ta tag i problemen på dessa områden?
– Många politiska ledare erkänner att städerna borde hanteras bättre, inte bara för att främja landets ekonomiska tillväxt, utan också för att ge den sittande regeringen en större politisk legitimitet.

Den snabba urbaniseringshastigheten har inte gynnat alla invånare, vilket har skapat klyftor i städerna. Enligt studien är det fattiga som drabbas värst av brister och nackdelar, i synnerhet vad gäller tillgång till urbana tjänster.
Vilka är de viktigaste åtgärderna för att lindra de fattigas utsatta situation i städerna?
– Tillgång till vatten, sanitet och avfallshantering för att undvika hälsorisker, och bättre bostäder.
Vilka är de största hindren eller utmaningarna för att förbättra situationen i megastäder?
– Jag skulle säga konkurrensen om otillräckliga resurser, en begränsad kapacitet och koordination hos statliga myndigheter och bristande administrativ kapacitet och resursbas hos kommunala myndigheter.

För att främja politisk och social inkludering måste även marginaliserade grupper engageras i den lokala demokratins strukturer och processer, visar studien.
Är de lokala demokratierna tillräckligt starka för att driva genom förändringarna?
– I de flesta fall är de demokratiska institutionerna under utveckling, men det finns stora skillnader. Indien och Indonesien har starkare lokala demokratimekanismer, medan Kina och Vietnam har ett annat politiskt system.
Hur kan marginaliserade och fattiga invånare göra sina röster hörda och skapa förändring i sina samhällen?
– Inledningsvis genom att stärka de utsatta gruppernas lokala organisationer så att de kan skapa ett tryck underifrån. Och därefter göra beslutsfattare på stads- och regeringsnivå mer medvetna om den bristfälliga tillgången till urbana tjänster för kvinnor, unga och marginaliserade grupper.

Workshoppens mål är att skapa en bättre förståelse av de barriärer som förhindrar tillgång till urbana tjänster för att underlätta välgrundade politiska beslut.
Vilken roll kan information och utbildning spela för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet?
– Informationen och utbildningens roll är att skapa en större medvetenhet hos både beslutsfattare och lokala invånare om behovet att bekämpa fattigdom och ojämlikhet. Men det är en lång process som också styrs av landets resursbas, kärnvärden i nationella makroekonomiska policyer, nationell ledarsk

Shabbir Cheema (tredje från vänster) leder forskningsprojektet kring tillgång till kommunala tjänster i Asien.