Partnerskapet Stockholm – Jinja ökar barns delaktighet och rättigheter inom sjukvård
Rätten till jämlik hälsa är i allra högst grad en demokratifråga. Att garantera tillgång till sjukvård och att minska ojämlikheter är en central uppgift för att säkerställa universella mänskliga rättigheter.
”Barns behov och rättigheter är ofta åsidosatta i sjukvårdssamanhang och vi hoppas genom detta samarbete kunna bidra till en förbättring”, säger Talla Alkurdi, Hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm och även en av deltagarna i det partnerskapsamarbetet mellan Stockholm och Jinja.
Om partnerskapet
Region Stockholm genom Astrid Lindgrens Barnsjukhus samarbetar med Jinja City Council i Uganda inom ett kommunalt partnerskap på temat Jämlik hälsa med fokus på barn och deras rättigheter. De två ideella organisationerna Pediatric Health Initiative i Sverige och Busoga Health Forum i Uganda är också knutna till partnerskapsamarbetet för att på ett så bra sätt som möjligt implementera de förbättringar som föreslås.
Partnerskapsamarbetet har beviljats fyra parallella projekt, alla med tydliga demokrati och rättighetsaspekter. De fyra projekten handlar om:
- vård av nyfödda,
- barn i behov av akut/kritisk vård,
- barn med neurologiska sjukdomar och funktionsvariationer och
- barns rättigheter inom hälso- och sjukvården.
Även om projekten är fristående så drar de alla nytta av varandra.
Rätten att få vård i tid
Fokus på barns rättigheter genomsyrar tydligt alla projekten. Det handlar också om rätten att få rätt vård i tid. Barnadödligheten i Uganda är hög: 43 barn av 1000 födda dör innan sin femte födelsedag. Det huvudsakliga orsakerna är komplikationer vid födsel men även behandlingsbara infektionssjukdomar som lunginflammation, diarré, malaria Även undernäring bidrar till sjukdom och död hos många ugandiska barn. Samtidigt är det stor personalbrist inom sjukvårdssystemet liksom brist på utrustning och ibland även läkemedel.
Små förändringar kan ge stor förbättring
Projektteamen har identifierat hur det med enkla medel och ändrade rutiner kan göras stora förbättringar.
” Den stora resursbristen kan vi inte göra något åt, men vi kan bidra till att stärka rutiner för barnsjukvården i landet!”
Det säger Helena Hildenwall, forskare i global hälsa, barnläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och svensk projektledare för samarbetet med Jinja.
Helena berättar att de arbetar aktivt i projektet med att stötta sjukvårdspersonalen i Uganda att identifiera små förändringar som kan göras för att skapa förbättringar och skapa förutsättningar för att implementera nya rutiner och metoder för bättre vårdkvalitet. Ett av projekten har genomfört en utvärdering av barnakutsjukvården på sjukhus i hela Busoga regionen för att identifiera huvudsakliga hinder för att ge vård med god kvalitet och huvudsjukhuset i Jinja är tänkt att fungera som en framtida ”training hub”. Projektet har redan hunnit arrangera en interaktiv kurs i akut omhändertagande för sjukvårdspersonal i Jinja.
Öka kunskapen för att minska stigmatisering
Ett av projekten handlar om barn med neurologiska sjukdomar, framför allt epilepsi. I Uganda riskerar barn med neurologiska sjukdomar ökad utsatthet både i form av stigmatisering i samhället parallellt med bristande tillgång till vård som de behöver. Det finns behov av att öka medvetenheten om barnneurologiska diagnoser, både hos sjukvårdspersonal och i samhället i stort. Det svenska teamet har redan genomfört utbildningsinsatser för ökad kunskap bland sjukvårdspersonal och insatser riktade mot allmänheten planeras.
”Neonatologi- och neurologteamet och vårdpersonal har förvärvat betydande färdigheter och kunskaper som förbättrar kvaliteten på vården av barnen i regionen,” säger Dorothy Akongo som är socionom och koordinerar projekten för Busoga Health Forum.
Ökad delaktighet för vårdnadshavare
Att involvera vårdnadshavare är också en viktig faktor för ökad delaktighet.
Helena berättar att Sverige har kommit ganska långt inom detta område. Både med att involvera föräldrar i vården av sina barn och med att implementera arbetssätt som beaktar barns rättigheter. Helena menar att det till stor del beror på att vi i Sverigehar väletablerade ledningsrutiner tillsammans med en icke-hierarkisk kommunikation inom hälso- och sjukvårdssystemet.
I Uganda är arbetet mer hierarkiskt organiserat och det finns färre etablerade rutiner för hur föräldrar kan vara delaktiga i vården av sina barn.
”Genom att vårdnadshavare får kunskap om sina och sina barns rättigheter kommer de också att kunna efterfråga den vård deras barn behöver”, säger Dorothy Akongo.
En rad utbildningsinsatser har genomförts, bland annat inom projektet för barnrätt. Där har en utbildning i barns rättigheter och pedagogiska metoder hållits för över 30 vårdgivare. Den ugandiska projektgruppen kommer genomgå en längre utbildning för att sedan fungera som barnrättsambassadörer och stödja såväl inom det egna sjukhuset och personal på andra vårdinrättningar inom regionen.
Förlitar oss på tekniska hjälpmedel
För de svenska projektteamen möjliggör partnerskapsamarbetet en kompetensutveckling. Teamen får exponeras för tillstånd som blir allt ovanligare i Sverige men som ändå kräver bibehållen kompetens i en alltmer globaliserad värld. Likaså får teamen öva på att arbeta med starkt begränsade resurser.
“I Sverige förlitar oss mycket på tekniska hjälpmedel inom sjukvården. Kollegorna i Uganda har ofta en fantastisk klinisk blick för patienten, något som vi inte får tappa bort inom den svenska sjukvården,” säger Helena Hildenwall.
Projektet mellan Jinja och Stockholm pågår till 2025.