ICLD

Lång väg för hållbarhetsmål att nå lokal nivå i Bosnien

25 Februari 2018

Attityder till genderfrågor har under de senaste tio åren fått en allt tydligare roll i bosnisk inrikespolitik. Det finns en nationell handlingsplan, institutionerna är på plats, lagar är skrivna, policyer och strategier är formulerade. – Nu handlar det om att utnyttja verktygen man har, den politiska viljan och finansieringen brister fortfarande en smula, säger Annika Björkdahl.

Annika Björkdahl, professor vid Lunds universitet, leder en komparativ studie mellan tre kommuner i Bosnien-Hercegovina med avstamp i hållbarhetsmål 5 (SDG 5). Projektets mål är att kartlägga de lokala aktörernas roll och hur de arbetar för att främja jämställdhet.
– Vi blev först lite överraskade när vi förstod att de lokala politikerna inte arbetade särskilt medvetet mot just hållbarhetsmål 5. De arbetar med jämställdhetsfrågor i ett vidare perspektiv, men de är inte lika långt som till exempel svenska kommunpolitiker i att formalisera sitt arbete, säger hon.

Det finns lokala strategier, dock inte kopplade till det globala hållbarhetsmålet. Mycket av jämställdhetsarbetet har drivits på av internationella aktörer som FN, men också SIDA, Kvinna till Kvinna och andra biståndsgivare.
Det bosniska arbetet är satt i ett globalt sammanhang eftersom det utgår från FN:s resolution 1325 från år 2000.
– Man har från sin nationella handlingsplan utvecklat kommunala handlingsplaner för resolution 1325, vilket är ett bra instrument. Att de inte använder hållbarhetsmålen tror jag har att göra med att det i landet finns så många politiska nivåer, säger Annika Björkdahl. Strukturen med staten högst upp och därunder två federationer, kantoner, kommunen och vad vi skulle kalla kommundelsnämnder gör transportsträckan lång för frågor att ta sig till kommunala politiker.

Fältarbetet är genomfört med intervjuer under tre omgångar i tre kommuner där en har kroatisk majoritetsbefolkning, den andra bosniakisk i den tredje råder serbisk majoritet.
– Kommunen med bosniakisk majoritet har en kvinnlig borgmästare som fungerat som en stark förebild och banat väg för kvinnor att ta plats i viktiga politiska positioner. Det är intressant att se vad de väljer att lyfta fram. I många fall är det kvinnor som arbetar med jämställdhet, det är i mycket en kvinnofråga, säger Annika Björkdahl.

Vilka utmaningarna har du stött på?
– Att det är staten Bosnien, där det finns en statlig myndighet för jämställdhet, samt på entitets nivå där det finns två gendercenter, ett i Federationen och ett i Republika Srpska som äger frågorna. På kommunnivå känner man inte att man äger frågorna, så det råder en bristande politisk vilja lokalt. Men det är positivt att se hur man arbetar med FN:s resolution 1325 i kommunala handlingsplaner. De pratar bland annat mycket om att införa ett mer genderneutralt politiskt språkbruk.

Vad behövs för att genderfrågor ska slå igenom på lokal nivå?
– Fler och mer välutbildade kvinnor med självförtroende att gå in i politiken. Möjligheterna till utbildning för kvinnor har blivit bättre, vilket lett till ökat självförtroende och respekt från andra politiker. Att både män och kvinnor kan arbeta med jämställdhetsfrågorna är en viktig förutsättning för resultat i arbetet. Annika Björkdahl nämner även ägandeskapet som en viktig punkt.

Annika Björkdahl, professor i statsvetenskap i Lund och även medlem i ICLD:s Advisory Group.