ICLD

Studentuppsats kring Kommunala Partnerskap

06 Oktober 2017

Ett bra kommunalt partnerskap beror på flera faktorer. Engagemang brukar vara en bra byggsten.
– Eldsjälar krävs för att det internationella arbetet ska ske, men ledningsprioritet krävs för att det internationella arbetet ska optimeras, säger en av kommunerna i en ny forskningsstudie.
Lägg till extern finansiering, inarbetade rutiner och centraliserad omvärldsbevakning och förutsättningarna är riktigt goda

Våren 2017 genomförde Carl Olehäll, då student på masterutbildningen vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet, en studie om hur svenska kommuner jobbar med utvecklingsbiståndsprojekt inom ramen för ICLD:s Kommunala partnerskap.
Syftet var att titta närmare på varför vissa kommuner engagerar sig i partnerskapsprojekt och varför andra kommuner inte deltar.
– Det är viktigt att kommunen får ut något konkret av sitt samarbete, att det gynnar kommunen som helhet och närliggande verksamheter. Och att det gynnar varumärket, säger Carl Olehäll.

Vad som skiljer kommuner som har kommunalt partnerskap från en kommun som inte arbetar i något av ICLD:s partnerskap låter sig inte förklaras med ett givet svar.
– Det är ganska svårt att isolera enskilda variabler, men en generell slutsats är att kommuner som är aktiva i programmet ofta är medelstora kommuner i storstadsnära områden. Utbildningsnivån är högre än snittet och det finns väl inarbetade rutiner på förvaltningen. Det spelar inte så stor roll hur förvaltningen är organiserad, men att det finns inarbetade rutiner är viktigt, säger Carl Olehäll.

Spelar kvalitén på kommunens lokala demokratiarbete roll för att bli framgångsrik i ICLD:s kommunala partnerskap?
– Det är inte alls avgörande, det finns kommuner som arbetar väldigt aktivt med demokratifrågor som inte alls är taggade på partnerskap. Vilket förvånar mig lite. Viktiga frågor för kommunernas demokratiarbete kan vara den allmänna frågestunden under kommunfullmäktigesammanträden, snabb handläggning och liknande.

Han har sett mönster i varför vissa kommuner är mer villiga än andra att engagera sig i internationella uppdrag. En organisation som är öppen mot omvärlden har visat sig vara bra, stuprör och boxar inte så bra.
– I de flesta fall där det finns en avdelning som delar internationella arbeten med andra verksamhetsområden fungerar det bättre. När varje område har ansvar för bara sitt arbete tenderar man att titta på akuta frågor och inte helheten. Delat utrymme är bra.

Några av kommunerna säger att slumpen spelat roll för att få igång ett samarbete med ICLD. Slumpmässiga möten har skapat en kontakt vilket skapat en process vilket lett till att dessa kommuner är idag mycket aktiva i ICLD:s verksamhet.
– Det finns gott om sådana kommunexempel. Men det måste finnas ett policyfönster hos kommunen som är öppet, att allting samverkar. Då är omständigheterna gynnsamma och kan leda till samarbete, säger Carl Olehäll.

Växjö kommun vittnar om långvariga och lyckade projekt. Man har tillsammans med ICLD genomfört tjugotre projekt inom ramen för kommunala partnerskap (flest i Sverige), varav nio pågår. Närmare 500 tjänstemän och politiker har varit engagerade i samarbetet som startade i Sydafrika och senare kom att omfatta Kosovo, Serbien och Vietnam.
I studiens enkät säger Växjö att partnerskapsprojekten är bra verktyg för verksamhetsutveckling, som kompetensutveckling av egen personal, samt som arena för samverkan mellan olika förvaltningar.

I vissa fall har eldsjälar drivit på kommunerna att ingå i ett partnerprogram. Västerås stad är ett bra exempel:
Man fick en förfrågan från en lokal eldsjäl som arbetade med avfallshantering i Botswanas huvudstad Gaborone, vilket kommunen nappade på. Förfrågan handlades av en tjänsteman som hade hört talas om ICLD via en tidigare anställning i en annan kommun.
Idag är staden aktiv i ytterligare ett projekt i Jinan i Kina, som syftar till en förbättrad dialog mellan medborgare och myndigheter.

Carl Olehälls undersökning hade en enkätdel, där redan aktiva kommuner fick ge förslag på vad ICLD kan göra för att underlätta för samarbeten i framtiden.
- En paketlösning där ICLD bjuder in kommunförbund till regionala utbildningsdagar, var ett av förslagen, säger Carl Olehäll. Redan aktiva kommuner skulle få möjlighet att presentera sitt arbete och dela med sig av sina erfarenheter.
Ett annat förslag var att ge de redan aktiva kommunerna ett formellt uppdrag att hjälpa ICLD med sin marknadsföring i lokala nätverk. Ett arbete som redan pågår, ICLD bistår samarbetskommuner med material och utbildning.
Carl Olehäll säger:
– Att kommunerna själva är bäst på att marknadsföra vad de uppskattar med verksamheten konstaterades i många svar.

Projekttrötthet nämndes som hinder för kommunerna att engagera sig i partnerskap.
Hur kan man förebygga projekttrötthet?
– Det är en 10 000-kronorfråga för ICLD och kommunerna att lösa för att skapa framgångsrika partnerskap, säger Carl Olehäll.
Är det något som förvånar dig i resultatet?
– Nja, snarare bekräftar min forskning de teorier som tidigare har testats på andra organisationer. Kommunerna vill lösa ett konkret problem, det ska fylla ett behov och samtidigt stärka kommunens varumärke.

Hur tycker du samarbetet med ICLD varit?
– Jättebra, jag är en oberoende forskare som vill vårda mitt oberoende. Därför har jag inte använt mig av ICLD:s egna forskningsrapporter. Oavsett uppdragsgivare hade jag kommit fram till samma resultat. Varken ICLD eller jag hade någon aning om vad den här forskningen skulle landa i för svar.