ICLD

Hållbara och inkluderande städer i Kenya

25 Juli 2017

Det som en gång var ett läger där bråk och oroligheter plötsligt kunde blossa upp är nu en bosättning där flyktingar och lokalbefolkningen kan leva i harmoni.
– Vi försöker lära av vår historia och skapa en inkluderande stad för flyktingar på ett sätt där det lokala samhället blir integrerat istället för att ha en särskild platsför flyktingarna, säger Mark Ewesit, från departementet för landsbygdsplanering, Turkana, Kenya

Under ett ICLD-seminarium i Almedalen diskuterade en panel bestående av sex personer från Uganda, Kenya och Sverige frågan hur man bäst skapar en inkluderande stad för flyktingar.
De delade sina erfarenheter om de utmaningar och möjligheter som ryms i arbetet att möjliggöra demokratiska arenor på ett hållbart sätt.
– Vi måste erbjuda en integrerad stadsplanering för hur våra landområden bäst utnyttjas. I Turkana försöker vi lära av vår historia som tyvärr resulterade i påfrestningar på infrastruktur och miljö, säger Mark Ewesit.

En hållbar stad för flyktingar måste ha denna specialplan, menar han:
– Du måste tydligt använda olika landområden för olika ändamål. Kommersiella områden, eller en väg eller en plats där människor kan få vatten. Hantering av avfall är också viktigt likväl som skolor och utbildning.
En hållbar infrastruktur som tar hand om dessa frågor innebär en bra möjlighet att bygga en inkluderande stad för flyktingar, enligt Mark Ewesit:
– I stället för en exklusiv plan för flyktingarna kommer det att bli en helhetsplan där allasbehov integreras.

Dagens Turkana vill inte, likt förr, skapa ett flyktingläger utan bygga en bosättning med en väl planerad och integrerad lösning.
– Vår guvernör i Turkana har engagerat andra viktiga intressenter ibland lokalbefolkningen för att tillhandahålla 1 500 hektar mark där vi nu kan integrera flyktingar med lokalbefolkningen.

Hur reagerade lokalbefolkningen på planerna?

– Guvernören och de här intressenterna har samrått med lokalsamhället. Det var inte beslut som togs på några dagar. Det tog lite tid för samhället att ta till sig idén att inkludera flyktingarna.
I Turkana finns nu en större förståelse för att utrymme för flyktingar inte bara är till förmån för flyktingar, utan även för det lokala samhället.

Hur lång tid tog det att nå förståelse och bli enade?
– Det tog ungefär tre år, men många ser nu att det här är den bästa metoden. Folk i samhället applåderar faktiskt det här – och jag tror de flesta flyktingar också gillar det.
Idag bor ca 200 000 flyktingar i Turkana. Varje dag kommer nya flyktingar, majoriteten från Sudan. Men nu till bättre möjligheter för interaktion och integration.
Flyktingarna är aktiva i de delar av bosättningen där de gör affärer, både inom lägret men också med lokalbefolkningen.

Vad tillför flyktingarna Turkana?
– Vi ser dem som ett tillskott. De erbjuder vårt samhälle en möjlighet att växa, inte minst ekonomiskt. FN-organen och andra organisationer bidrar med finansiering och det har en "trickle-down-effekt" i vårt samhälle.

I lägret skapas sysselsättning för lokalbefolkningen, olika organisationer behöver hjälp att distribuera mat och andra förnödenheter. De vänder sig till lokalbefolkningen för att hitta arbetskraft.
– Lokalbefolkningen har kunskaper som gör dem värdefulla, de får arbeten och känner att de bidrar på ett positivt sätt.

Turkana har historiska erfarenheter av flyktingläger, nu har de ett nytt tillvägagångssätt för att inkludera flyktingar. Efter seminariet med ICLD är Mark Ewesit hoppfull över framtiden:
– Det här är den första ICLD-workshop jag har deltagit i. Hur ICLD:s personal har engagerat sig ger mig hopp, jag förväntar mig att de ska engagera sig ännu mer och att vi får se fruktbara resultat i framtiden.

Vad är viktigast för att skapa ett hållbart samhälle för flyktingarna?
– På kort sikt att ha program för integration och mångfald när det gäller politiska beslut och lagar. På lång sikt att se flyktingar som en möjlighet som kan stärka samhällets ekonomi. Det här är kreativa människor med kunskaper som du själv kanske inte har.


Mark Ewesit, från departementet för landsbygdsplanering, Turkana, Kenya